Utblick: Närvarouppföljning på distans

Göteborgsregionen

juni 11, 2020

Distanspedagogik.se pratar med utvecklingsledare på Göteborgsregionen med fokus på fullföljda studier kring distansundervisningens utmaningar kopplat till närvarouppföljning på gymnasiet – i synnerhet för elever med svag skolanknytning som riskerar att hamna i en problematisk skolfrånvaro som i sin tur kan leda till att de inte fullföljer sina studier.

Hej!

Vem är du?

Hejsan!

John Nelander här, utvecklingsledare på Göteborgsregionen, Avdelning Utbildning. Där arbetar vi med frågor kring nyanländas lärande och fullföljda studier, t ex i pågående satsningar som Plug Innan och InVux samt i tidigare projekt som Yrk In och FSGR.

Vad har du hittills sett som framgångsrikt när det kommer till att närvarouppföljning på distans?

Jag kan knappast ge en heltäckande bild i det här skedet, men de signaler som jag hittills har fått är att de gymnasieskolor som redan innan pandemin hade en fungerande närvarouppföljning med tydliga rutiner och adekvat ansvarsfördelning också har varit bättre rustade att anpassa detta till en situation med distansundervisning. Det kan handla om alltifrån ett välfungerat digitalt uppföljningssystem såsom EWS (Early Warning System), systematisk kartläggning av skolfrånvaro och andra varningssignaler för skoldistansering till elevcoacher eller annan skolpersonal med särskilt relationellt uppdrag att fånga upp och stötta elever.

En både systematisk närvarouppföljning på gruppnivå och en individanpassad uppföljning och insatser för att öka elevernas närvaro och engagemang för skolarbete på individnivå är alltid viktig för skolan. Detta visade sig tydligt för de gymnasieskolor som deltog i ESF-projektet FSGR, ett projekt som vi på GR drev under tre års tid.

I vilken utsträckning som gymnasieskolorna prioriterat och lyckats anpassa närvarouppföljningen och undervisningen till rådande omständigheter är avgörande för hur framgångsrikt det visat sig vara. Jag måste också lyfta att den här anpassningen måste svara mot elevers individuella behov, vilket blir extra viktigt i dessa tider då eleverna förväntas arbeta mer självständigt. Den självständigheten behöver hela tiden ställas i relation till elevers faktiska behov av extra anpassningar och särskilt stöd.

Vilka är de största utmaningarna för gymnasieskolor när det handlar om närvarouppföljning på distans?

Elevers engagemang i skolarbetet och deras mående vittnar vissa lärare om blir svårt att identifiera i gruppbaserade digitala möten och lektioner. Då framhäver en del lärare att det blir viktigt att anpassa lektionsupplägg och innehåll för att lättare synliggöra och bekräfta elevernas närvaro, t.ex. genom nyttjandet av interaktiva moment och regelbundna uppföljningar – individuellt och i grupp – under själva lektionspasset. Annars finns en risk att elevers närvaro endast noteras vid lektionens början och slut.

En annan utmaning som framkommit i kontakten med gymnasieskolor är att vissa elever som redan innan pandemin varit svåra att nå och som uppvisat problematisk skolfrånvaro nu blivit än svårare att etablera kontakt med. Här blir det oerhört viktigt att identifiera vem eller vilka från skolan som eleven har den mest förtroendefulla relationen till och låta dem ansvara för den vidare kontakten.

I det här sammanhanget måste jag också lyfta betydelsen av samverkan. En viktig del av samverkan på individnivå – något som projekt som Plug In och FSGR styrkte – är att skapa en sammanhållen process kring elever som uppvisar problematisk skolfrånvaro och är i behov av stöd från olika professionella. Hur ser den processen ut idag mellan exempelvis mentorer och elevhälsa samt externa aktörer?

Vad vill du skicka med för råd till gymnasieskolor gällande närvarouppföljning?

Ett råd är att individanpassa kommunikationen – vilka digitala verktyg och vilka kontaktsätt passar den enskilde eleven bäst helt enkelt - och då måste skolan göra en ordentlig kartläggning generellt och särskilt när det gäller elever som befinner sig i riskzonen att inte fullfölja sina studier. Ett annat råd är att genomföra täta uppföljningar – troligtvis tätare än innan, i synnerhet för dem som sedan tidigare uppvisat tecken på en problematisk skolfrånvaro.

Den täta, individuella kontakten och stöttningen gynnar inte bara elevernas lärande utan stimulerar också skolanknytningen. Den relationella betydelsen går inte att förringa i det här sammanhanget.

Ett annat råd är att öka graden av flexibilitet när det handlar om den digitala klassrumssituationen där elever med svag skolanknytning kan komma att fjärmas ytterligare. Skolan kan därför behöva omorganisera gruppkonstellationer och skapa nya utifrån de behov eleverna har för att kunna tillgodose sig undervisningen. Funktioner behöver ses över och arbetsuppgifter omfördelas för att bättre anpassa undervisningen. Ledningen har en viktig roll i att se till att detta sker.

Sammantaget vill jag betona att forskning och beprövade erfarenheter har visat att en systematisk koll och uppföljning, individcentrerat förhållningssätt, anpassat bemötande, flexibel organisering och proaktiv samverkan är avgörande för gymnasieskolornas närvarouppföljning av alla sina elever – inte minst av dem som har en problematisk skolfrånvaro.

Vill du veta mer om Göteborgsregionens arbete och projekt med fokus på fullföljda studier kan du klicka här.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Amir Fikic

Arbetar som projekt- och processledare med fokus på nyanländas lärande och fullföljda studier.